Firande med blommor och paket.
Ikväll vart det firande hos svärföräldrarna för att jag äntligen är diplomerad hundfrisör!
Känns skönt att få en klapp på axeln för att man kämpat med tåg, sena kvällar och rätt tuffa dagar.
Vi skålade i gott vin, jag fick blommor och en coat king!
Uppskattar att dom bryr sig och tycker det är värt att fira,
för det tycker nämligen jag också att det är.
Kanske min egen familj har tappat nummret eller nåt....
Vemod och lycka! Nu är vi diplomerade hundfrisörer!
Det var med en stor skopa vemod jag begav mig till Stockholm igår för att skriva teoretiska provet.
Sista dagen på utbildningen och jag har verkligen haft turen att ha en underbar grupp.
2 månaders ihärdigt klippande, trimmande och badandes ihop har fått mig att inse att jag inte vill släppa en endaste av dom ut ur mitt liv.
Vi va en sån stark grupp och man fann verkligen stöd under sina dippar. Och så mycket som jag har skrattat under dom här veckorna...
Hur som... provet gick väl hyfsat, kunde gått bättre, kunde gått sämre.
Vet i varje fall hur man INTE gör en westie, haha.
Vart en och annan svordom i betyget och även nån liten stjärna i ett hörn.
Efter provet gick vi och kalasade loss på en pizza ihop och när vi var tillbaka va det skålar och champagnedrickande.
Våra härliga fröknar fick lite presenter och vi fick diplom.
Vi skicka de iväg Maries man till bolaget för att inhandla en dunk rötjut för att grunda lite innan vi, en aning sent begav oss mot Greken på Hörnet där vi skulle äta.
Vi åt och drack och drack och åt, vissa mer än andra.
Tror vi alla kände att kvällen aldrig fick ta slut.
Satt kvar hos Greken tills dom stängde, gick vidare till Big Ben, satt kvar där till dom stängde också.
Kvällen va kanon, skrattade så tårarna sprutade så många gånger att jag kronisk gick och höll ett snorpapper.
Kvällen tog tyvärr slut. 2.30 gled jag ner, rejält trött på soffan hos Maries tillfälliga lägenhet. Somnade som ett barn...
Kvällen va slut
Kursen va slut
Nu väntar bara fortsättningen!

På rad, efterlängtade diplom

Lika efterlängtade, glasen till champagnen

Jeanette, Helena, MT, AK, Carina, jag , marie, Linda (trimlärare) och Birgitta (med Kuuurt), vår underbara, härliga klippfröken!

Skratt, skratt, skratt & skratt!
Sista dagen på utbildningen och jag har verkligen haft turen att ha en underbar grupp.
2 månaders ihärdigt klippande, trimmande och badandes ihop har fått mig att inse att jag inte vill släppa en endaste av dom ut ur mitt liv.
Vi va en sån stark grupp och man fann verkligen stöd under sina dippar. Och så mycket som jag har skrattat under dom här veckorna...
Hur som... provet gick väl hyfsat, kunde gått bättre, kunde gått sämre.
Vet i varje fall hur man INTE gör en westie, haha.
Vart en och annan svordom i betyget och även nån liten stjärna i ett hörn.
Efter provet gick vi och kalasade loss på en pizza ihop och när vi var tillbaka va det skålar och champagnedrickande.
Våra härliga fröknar fick lite presenter och vi fick diplom.
Vi skicka de iväg Maries man till bolaget för att inhandla en dunk rötjut för att grunda lite innan vi, en aning sent begav oss mot Greken på Hörnet där vi skulle äta.
Vi åt och drack och drack och åt, vissa mer än andra.
Tror vi alla kände att kvällen aldrig fick ta slut.
Satt kvar hos Greken tills dom stängde, gick vidare till Big Ben, satt kvar där till dom stängde också.
Kvällen va kanon, skrattade så tårarna sprutade så många gånger att jag kronisk gick och höll ett snorpapper.
Kvällen tog tyvärr slut. 2.30 gled jag ner, rejält trött på soffan hos Maries tillfälliga lägenhet. Somnade som ett barn...
Kvällen va slut
Kursen va slut
Nu väntar bara fortsättningen!

På rad, efterlängtade diplom

Lika efterlängtade, glasen till champagnen

Jeanette, Helena, MT, AK, Carina, jag , marie, Linda (trimlärare) och Birgitta (med Kuuurt), vår underbara, härliga klippfröken!

Skratt, skratt, skratt & skratt!
Lite före och efter bilder

Ibland kommer man ihåg före, men inte efter.
Söt liten papillontik som tänkte hugga mig tills jag märkte att hon hade en rejäl analssäcksinflammation.
När hon förstod, att jag förstod, uppstod förståelse och vi vart vänner!

Liten krusig dvärgschnauzer...

...vart en ren och fin herre!

J.R under construction.


Min trimprovshund Sixten

Slät och fin som ett sämsskinn!

En minimal toypudel vid namn Speedy!
Klipphundsprovet...

Haja, den stora makinen till dom små tassarna. Öva, öva öva...

Slutresultat

Felix, underbart snäll 8 årig herre som kom med min kompis Natalie för en tovutredning och bad med tillhörande klipp.

Som nyfödd!
Sista dagen
Imorgon är det med en stor skopa vemod som jag beger mig till skolan i Stockholm för sista gången.
Två månader har gått rasande fort och utbildningen är färdig. Nu väntar bara sista teoretiska provet. Borde igentligen plugga men känner mig rätt lugn ändå.
Vi har i veckan haft 2 praktiska prov. Måndagen bjöd mig på en liten dvärtax vid namn Sixten och tisdagen hade jag en liten minimal toypudel vid namn Speedy.
Och precis som väntat hade jag problem med dom små tassarna, bilder kommer!
Jag har haft turen att ha dom mest fantastiska personerna i min grupp. En samling av 6 st underbara härliga filurer som har samma intresse som jag.
Jag kommer sakna dom men sätter hopp till att vi har våran egen återknytningshelg nästa år.
Men nu gäller det att blicka framåt.
Och dagen till ära fick jag grönt ljus från skattemyndigheterna och mitt allra egnaste företag slog upp portarna!
Nu väntar jag på bolagsverket godkänner mitt namnförslag.
Fast vad jag heter spelar mindre roll då jag samarbetar med Hundsupport.
Tillsammans ska vi satsa på att vara de bästa hundfrisörerna, kursledarna och det bästa bollplank man kan behöva!
I 7 år har jag och Sara pratat om att göra något "hundigt" tillsammans och nu är det dax att fläta samman våra vägar. Med Cilja har redan Sara startat upp hundsupport men efter att en tredje person hoppade av för något år sen kliver jag nu in där istället. Känns härligt att få vara med och föra hundsupport framåt!!
Nu gäller det bara att se till möjligheterna och köra hårt, och njuta av att jag äntligen har en utbildning inom hund!
Tror jag ger mig själv en klapp på axeln...
Två månader har gått rasande fort och utbildningen är färdig. Nu väntar bara sista teoretiska provet. Borde igentligen plugga men känner mig rätt lugn ändå.
Vi har i veckan haft 2 praktiska prov. Måndagen bjöd mig på en liten dvärtax vid namn Sixten och tisdagen hade jag en liten minimal toypudel vid namn Speedy.
Och precis som väntat hade jag problem med dom små tassarna, bilder kommer!
Jag har haft turen att ha dom mest fantastiska personerna i min grupp. En samling av 6 st underbara härliga filurer som har samma intresse som jag.
Jag kommer sakna dom men sätter hopp till att vi har våran egen återknytningshelg nästa år.
Men nu gäller det att blicka framåt.
Och dagen till ära fick jag grönt ljus från skattemyndigheterna och mitt allra egnaste företag slog upp portarna!
Nu väntar jag på bolagsverket godkänner mitt namnförslag.
Fast vad jag heter spelar mindre roll då jag samarbetar med Hundsupport.
Tillsammans ska vi satsa på att vara de bästa hundfrisörerna, kursledarna och det bästa bollplank man kan behöva!
I 7 år har jag och Sara pratat om att göra något "hundigt" tillsammans och nu är det dax att fläta samman våra vägar. Med Cilja har redan Sara startat upp hundsupport men efter att en tredje person hoppade av för något år sen kliver jag nu in där istället. Känns härligt att få vara med och föra hundsupport framåt!!
Nu gäller det bara att se till möjligheterna och köra hårt, och njuta av att jag äntligen har en utbildning inom hund!
Tror jag ger mig själv en klapp på axeln...
Inget ont som inte har något gott med sig
Det är den absolut bästa sammantafftningen av dagen idag!
Vadå kanske du undrar nu, jo såhär va det.....
Klockan ringde imorse i vanlig ordning 5.45, jag slog upp mina gröna och trevade mig in i duschen.
06.00 är jag på väg ut för att sätta på mitt vanliga morgonkaffe samtidigt som jag ska äta min smörgås.
6.40 väcker jag mannen och tar sen en promenad med hundarna innan han har hunnit ner till bilen för att köra mig till tåget.
Anländer på Västerås station strax innan 07.00.
Tåget som skulle ha gått 6.53 är försenat och kommer avgå ca 07.14, alltså samtidigt som det "vanliga" 07.14 tåget.
Träffar Linnea med sin collie Kyr i vanlig ordning, och som genom ett under kommer tåget och vi tar en varsin plats i all hysteri av folk som är stressade till jobbet.
07.14 avgår tåget mot Stockholm central.
Våran färd varade i ca 300 meter sen vart det totalt tyst, ungefär som när strömmen går.
Och det va just det som hade hänt, tåget fick ingen ström.
Vi levde på hoppet i ca 20 minuter innan utropet kom att vi är strömlösa och vi kan inget göra!
Efter en evighet rullar ett annat tåg med stressade Stockholmsresenärer upp brevid oss för att vi ska evakuera (känn på den) vårat tåg.
Men innan detta kan göras så måste vi ha ett godkännande från Stockholm vilket tar sin tid det med.
Till slut kommer det personal gående på spåren med plankor som folk får gå på för att ta sig över till det andra tåget, som dessutom va lika proppat som vårat tåg!
Vi som hade gett upp hoppet om att komma till Stockholm fick hoppa av tåget, gå i knähög snö till tåget som hade kommit och ställt sig bakom oss. Observera att detta sker med två hundar under armen....
Kommer ombord på det andra tåget och pustar ut....
Det va det onda, nu kommer det goda som gjorde dagen så bra trots allt...
Jag och Linnea sitter på tåget och pratar hundfrisöryrket i vanlig ordning när jag får frågan av en kvinna om jag jobbar med hundar!?
Svarar som det är att så är tanken men att jag nu har praktik på Djurmagasinet.
Kvinnan berättar att hon övertagit 2 st cockerspaniels som behöver klippas.
Vi bokar in en tid men när jag inser att dom förmodligen inte kommer att ta sig till Stockholm dom heller så ringer jag Sara.
Och jo, Sara ska jobba dagen till ära i butiken, men trimmet står tomt.
Frågar kvinnan om hon nu inte ska till Stockholm kanske vill lämna in ena hunden idag?!
Jo, men visst det går så bra!
Jag tar en promenad (när jag äntligen står på säker mark) mot Djurmagasinet från stationen.
10.00 kommer kvinnan med Cockern Tim och han får en snygg sportfrisyr!
Hon blir så nöjd att hon genast bokar in den andra hunden med.
När jag ändå står på trimmet kommer Sara med telefonen och undrar om jag kan putsa en annan hund.
Det gör jag ju såklart och in kommer en stor blandis som jag klipper ur tassar , ben och under magen på.
Tänk vilken bra dag det vart!
Trots att SJ verkar leva i en värld där snön aldrig funnits.
Man tjänade lite pengar utan att hoppa över en "kundhund"!
Inget ont som inte har något gott med sig!


Vadå kanske du undrar nu, jo såhär va det.....
Klockan ringde imorse i vanlig ordning 5.45, jag slog upp mina gröna och trevade mig in i duschen.
06.00 är jag på väg ut för att sätta på mitt vanliga morgonkaffe samtidigt som jag ska äta min smörgås.
6.40 väcker jag mannen och tar sen en promenad med hundarna innan han har hunnit ner till bilen för att köra mig till tåget.
Anländer på Västerås station strax innan 07.00.
Tåget som skulle ha gått 6.53 är försenat och kommer avgå ca 07.14, alltså samtidigt som det "vanliga" 07.14 tåget.
Träffar Linnea med sin collie Kyr i vanlig ordning, och som genom ett under kommer tåget och vi tar en varsin plats i all hysteri av folk som är stressade till jobbet.
07.14 avgår tåget mot Stockholm central.
Våran färd varade i ca 300 meter sen vart det totalt tyst, ungefär som när strömmen går.
Och det va just det som hade hänt, tåget fick ingen ström.
Vi levde på hoppet i ca 20 minuter innan utropet kom att vi är strömlösa och vi kan inget göra!
Efter en evighet rullar ett annat tåg med stressade Stockholmsresenärer upp brevid oss för att vi ska evakuera (känn på den) vårat tåg.
Men innan detta kan göras så måste vi ha ett godkännande från Stockholm vilket tar sin tid det med.
Till slut kommer det personal gående på spåren med plankor som folk får gå på för att ta sig över till det andra tåget, som dessutom va lika proppat som vårat tåg!
Vi som hade gett upp hoppet om att komma till Stockholm fick hoppa av tåget, gå i knähög snö till tåget som hade kommit och ställt sig bakom oss. Observera att detta sker med två hundar under armen....
Kommer ombord på det andra tåget och pustar ut....
Det va det onda, nu kommer det goda som gjorde dagen så bra trots allt...
Jag och Linnea sitter på tåget och pratar hundfrisöryrket i vanlig ordning när jag får frågan av en kvinna om jag jobbar med hundar!?
Svarar som det är att så är tanken men att jag nu har praktik på Djurmagasinet.
Kvinnan berättar att hon övertagit 2 st cockerspaniels som behöver klippas.
Vi bokar in en tid men när jag inser att dom förmodligen inte kommer att ta sig till Stockholm dom heller så ringer jag Sara.
Och jo, Sara ska jobba dagen till ära i butiken, men trimmet står tomt.
Frågar kvinnan om hon nu inte ska till Stockholm kanske vill lämna in ena hunden idag?!
Jo, men visst det går så bra!
Jag tar en promenad (när jag äntligen står på säker mark) mot Djurmagasinet från stationen.
10.00 kommer kvinnan med Cockern Tim och han får en snygg sportfrisyr!
Hon blir så nöjd att hon genast bokar in den andra hunden med.
När jag ändå står på trimmet kommer Sara med telefonen och undrar om jag kan putsa en annan hund.
Det gör jag ju såklart och in kommer en stor blandis som jag klipper ur tassar , ben och under magen på.
Tänk vilken bra dag det vart!
Trots att SJ verkar leva i en värld där snön aldrig funnits.
Man tjänade lite pengar utan att hoppa över en "kundhund"!
Inget ont som inte har något gott med sig!


7 dagar kvar
Pälsar, saxar, hundar och trimknivar.
Det är det enda jag drömmer om, om nätterna.
I timmar känns det som mina ögon ser saxen kapa päls.
Kanske är man en aning mättad på hund, men det vill jag inte tro. Bara hjärnan som spelar en ett spratt.
7 dagar kvar på kursen som är det roligaste jag gjort i mitt liv.
Sen ska man tillbaka till sitt vanliga jobb, ett jobb jag absolut inte har någon längtan till i nuläget.
Men jag vet också att jag har något annat att luta mig på. En väg bort från ren gammal vana.
Nu har jag faktiskt en utbildning, mågot som jag faktiskt är stolt över att kunna. jag har aldrig "vart" något och det har i många år vart som en nagel i ögat på mig. Men nu äntligen va det min tur i livet att satsa på något som jag ville.
Kommer sakna allt som har med det här att göra, (bortsett från att SJ har haft sin värsta vinter hittills).
Tack vare min man och hans underbara familj så va det här möjligt!
Idag fick vi veta vad som blir våra "examenshundar".
Det är väl allmänt känt att min dödsdipp knackade mig på axeln när det skulle rakas pudeltassar.
Svarta mellanpudeln Brynäs röck med sina små fötter i ett när jag skulle raka, samtidigt som jag hade tappat allt hopp om att jag skulle klara det.
Så pudeltassar is not the sh*t for me.
Men det tycker tydligen mina kära fröknar.
Eller så sker det i ren djävulskap....
Först kan jag meddela att pudlar finns i 4 storlekar, alltså finns det 4 olika storlekar på deras tassar också.
Det finns storpudel, med stora tassar.
Sen finns det mellanpudel, med aningen mindre tassar.
Efter det har vi dvärgpudel, där säger ju namnet allt kan tyckas.
Men sen har vi den pyttelilla minimala toypudeltassen. Och den lilla yttepyttetassen ska jag klippa!
Har ju inte mycket att öva på så jag kan bara hålla tummarna och göra några tålamodsövningar hemma innan nästa vecka.
Tror ändå att det kommer bli bra, allt står och faller inte på en toypudeltass.
Borde nu sätta mig och plugga på slutprovet, men det är ju hela 7 dagar kvar så jag tar det sen....
Det är det enda jag drömmer om, om nätterna.
I timmar känns det som mina ögon ser saxen kapa päls.
Kanske är man en aning mättad på hund, men det vill jag inte tro. Bara hjärnan som spelar en ett spratt.
7 dagar kvar på kursen som är det roligaste jag gjort i mitt liv.
Sen ska man tillbaka till sitt vanliga jobb, ett jobb jag absolut inte har någon längtan till i nuläget.
Men jag vet också att jag har något annat att luta mig på. En väg bort från ren gammal vana.
Nu har jag faktiskt en utbildning, mågot som jag faktiskt är stolt över att kunna. jag har aldrig "vart" något och det har i många år vart som en nagel i ögat på mig. Men nu äntligen va det min tur i livet att satsa på något som jag ville.
Kommer sakna allt som har med det här att göra, (bortsett från att SJ har haft sin värsta vinter hittills).
Tack vare min man och hans underbara familj så va det här möjligt!
Idag fick vi veta vad som blir våra "examenshundar".
Det är väl allmänt känt att min dödsdipp knackade mig på axeln när det skulle rakas pudeltassar.
Svarta mellanpudeln Brynäs röck med sina små fötter i ett när jag skulle raka, samtidigt som jag hade tappat allt hopp om att jag skulle klara det.
Så pudeltassar is not the sh*t for me.
Men det tycker tydligen mina kära fröknar.
Eller så sker det i ren djävulskap....
Först kan jag meddela att pudlar finns i 4 storlekar, alltså finns det 4 olika storlekar på deras tassar också.
Det finns storpudel, med stora tassar.
Sen finns det mellanpudel, med aningen mindre tassar.
Efter det har vi dvärgpudel, där säger ju namnet allt kan tyckas.
Men sen har vi den pyttelilla minimala toypudeltassen. Och den lilla yttepyttetassen ska jag klippa!
Har ju inte mycket att öva på så jag kan bara hålla tummarna och göra några tålamodsövningar hemma innan nästa vecka.
Tror ändå att det kommer bli bra, allt står och faller inte på en toypudeltass.
Borde nu sätta mig och plugga på slutprovet, men det är ju hela 7 dagar kvar så jag tar det sen....
Folk
Återknytningshelgen bjöd på mer än bara föreläsningar.
Helena fixade kex och ostar i mängder och plötsligt stod även vinet på bordet och vips så va kalaset i full gång!

Jeanette och Marie

Åh Saaaraaa!

Carina, Maria-Theres, Helena, Linnea och Jeanette

M-T, Sandra, Marie, Åh Saaaraaa, Nala, Helena och Linnea

M-T och en söt liten pudel. Här var vinet inte inblandat.

Allas våran kamhäxa!
Har du minsta lilla tova på hunden, så åker du dit av Birgitta som dagen till ära har slängt över gammal pudelpäls på sig!
Helena fixade kex och ostar i mängder och plötsligt stod även vinet på bordet och vips så va kalaset i full gång!

Jeanette och Marie

Åh Saaaraaa!

Carina, Maria-Theres, Helena, Linnea och Jeanette

M-T, Sandra, Marie, Åh Saaaraaa, Nala, Helena och Linnea

M-T och en söt liten pudel. Här var vinet inte inblandat.

Allas våran kamhäxa!
Har du minsta lilla tova på hunden, så åker du dit av Birgitta som dagen till ära har slängt över gammal pudelpäls på sig!
Hundar
Det finns en uppsjö av dom, i olika former, pälsar och storlekar.
Och vilken skillnad det blir bara dom får sig ett bad och blir utsatta för saxen!
Se bara här:

Petit basset griffon vandeen... Någonstans därunder i varjefall.

Japp, strävhårig renrasig tax. Tyvärr glömde jag efterbild på dom 2.

Gammal Puliherre som va hemskt tovig!

Han vart en helt ny kille i sin nya outfit!

Superhårig jackrusselman...

...är på väg att bli fin.

Åhhh Fidel... ja vad ska man säga!?
Fidels matte är så rolig, ju konstigare han ser ut desto bättre tycker hon....

...och ja...hon vart sååå nöjd!! Kalkonhals och polisonger...

En blandis...

...fick en mer representabel look.

Tunn tovig äldre bedlingtontös med hårproppar i öronen sopm gjorde att hon förmodligen inte hörde någonting!
En omplacering från en gammal dam.

Så fin vart hon!

Borderterrierman...

...gick ner 10 kilo på en trimning!
Och vilken skillnad det blir bara dom får sig ett bad och blir utsatta för saxen!
Se bara här:

Petit basset griffon vandeen... Någonstans därunder i varjefall.

Japp, strävhårig renrasig tax. Tyvärr glömde jag efterbild på dom 2.

Gammal Puliherre som va hemskt tovig!

Han vart en helt ny kille i sin nya outfit!

Superhårig jackrusselman...

...är på väg att bli fin.

Åhhh Fidel... ja vad ska man säga!?
Fidels matte är så rolig, ju konstigare han ser ut desto bättre tycker hon....

...och ja...hon vart sååå nöjd!! Kalkonhals och polisonger...

En blandis...

...fick en mer representabel look.

Tunn tovig äldre bedlingtontös med hårproppar i öronen sopm gjorde att hon förmodligen inte hörde någonting!
En omplacering från en gammal dam.

Så fin vart hon!

Borderterrierman...

...gick ner 10 kilo på en trimning!
Tiden går
Vi är redan inne på den 5e veckan, det går så ruskigt fort...
I helgen hade vi en sk återknytningshelg på Dogplanet med gamla elever och lärare.
Ha de kul och lyssnade på bla Memea Mholin, Thorbjörn Skaar och lite foderlära från Hills.
Bäst va dock vår egen ihopsatta kväll då Vi hade vin, ost och kex i mängder och bara satt på skolan och pratade hund innan vi gick vidare och tog ett glas.
Söndagen va dock rätt seg och det märks att man saknar en dag att sova på.
Jag och Sara sov kvar hos min käre far i Barkarby natten mellan lördagen och Söndagen för att slippa med SJ.
Sitter i Stora stan hos pappa med Selma även ikväll för att hinna umgås lite med familjen när man ändå är i Stockholm.
Klippningarna i skolan går bra med självklart funderar man på om man någonsin kommer kunna öka på takten.
Man känner sig rätt långsam när man sitter där med saxen, kammen och alla tovor.
Men man vet att man behöver lite tid på sig att få in snitsen och sen kommer det rulla på.
Borde igentligen plugga på lite nu innan provet kommer men har känslan av att lite sunt förnuft och att läsa igenom papprena en gång kommer räcka!
Ska ta hem kameran framöver och slänga in lite nya bilder.
Men tills dess får en liten halvdålig uppdatering räcka.
Och ja, jag trivs, det är underbart kul och jag ser fram emot att kunna jobba med det här i framtiden.
Från och med v. 9 kommer jag att börja min praktik och då är det fritt fram att boka in hundar till något lägre pris för klipp/trim eller bara bad!
Välkomna!
I helgen hade vi en sk återknytningshelg på Dogplanet med gamla elever och lärare.
Ha de kul och lyssnade på bla Memea Mholin, Thorbjörn Skaar och lite foderlära från Hills.
Bäst va dock vår egen ihopsatta kväll då Vi hade vin, ost och kex i mängder och bara satt på skolan och pratade hund innan vi gick vidare och tog ett glas.
Söndagen va dock rätt seg och det märks att man saknar en dag att sova på.
Jag och Sara sov kvar hos min käre far i Barkarby natten mellan lördagen och Söndagen för att slippa med SJ.
Sitter i Stora stan hos pappa med Selma även ikväll för att hinna umgås lite med familjen när man ändå är i Stockholm.
Klippningarna i skolan går bra med självklart funderar man på om man någonsin kommer kunna öka på takten.
Man känner sig rätt långsam när man sitter där med saxen, kammen och alla tovor.
Men man vet att man behöver lite tid på sig att få in snitsen och sen kommer det rulla på.
Borde igentligen plugga på lite nu innan provet kommer men har känslan av att lite sunt förnuft och att läsa igenom papprena en gång kommer räcka!
Ska ta hem kameran framöver och slänga in lite nya bilder.
Men tills dess får en liten halvdålig uppdatering räcka.
Och ja, jag trivs, det är underbart kul och jag ser fram emot att kunna jobba med det här i framtiden.
Från och med v. 9 kommer jag att börja min praktik och då är det fritt fram att boka in hundar till något lägre pris för klipp/trim eller bara bad!
Välkomna!